Gudmundrå

[Med Högsjö och Hemsö.]

Gudmundaradh, liggande söder om Ångermanälfven, nämnes bland landskapets församlingar år 1314, då kyrkan erlägger ½ mark till den s. k. sexårsgärden, som under detta och 5 följande år skulle utgå af Upsala stift. Likaså år 1316 skattar prästen i Gudmundaradh till lösen för Upsala-ärkebiskopens pallium 1 mark och kyrkan ½ mark (DS. 3: n. 1946, 2043). Högsjö (Hysiö, Hössiö) framträder först senare i tiden, men tydligen såsom annex till Gudmundrå, då ärkebiskop Jakob Ulfsson 1507 visiterar Högsjö kyrka och afger dom rörande ett hemman Västansjö. Domen åberopas i en efter originalet ursprungligen af professor O. Verelius vidimerad, dock bristfällig kopia bland Hernösands domkapitels handlingar.¹ Då klockeskatten år 1531 under kon. Gustaf I utgick till riksens gälds betalning, fick Gudmundrå församling utgifva 80 mark i penningar som lösen för sin klocka och 15 mk för tionden samt dessutom 2 skeppund koppar; Högsjö åter erlade 60 mk i lösen för sin 4 skeppund vägande klocka, 5 mk 2 öre för tionde samt härtill 2 skeppund 2 lispund koppar.²

Prästerskapet i Gudmundrå pastorat har af gammalt bestått af khde vid moderkyrkan och komminister boende i Högsjö. År 1845 hade ett kapell inom pastoratet anlagts på Hemsön och genom kgl. bref af den 12 nov. s. å. medgafs, att en kapellpredikant finge där anställas. I samband med en lönereglering förvandlades denna kapellpredikantsbefattning 17 mars 1871 till komministratur. Ytterligare bestämdes genom ett kgl. bref 13 nov. 1896, att Högsjö och Hemsö församlingar skulle, sedan komm. i Högsjö afgått, skiljas från Gudmundrå såsom eget pastorat, hvilket ägde rum 1897. Efter afsöndringen inrättades i Gudmundrå 18 nov. 1904 tillsvidare en extra ordin. prästerlig tjänst under benämning pastoratsadjunktur. Gudmundrå församlings gamla medeltida stenkyrka finnes icke mer till³, men hon omtalas flera gånger i handlingarna, mest såsom i behof af nödiga reparationer, så t. ex. 1576 och äfven år 1635, då sockenborna i Gudmundrå anmält, att deras kyrka tarfvade reparation, »gafveln och ena väggen var så bristfällig, att det var farligt att gå in i kyrkan». Kgl. Maj:t befaller undersökning; om det befinnes sant, skall 10 t:r spl af behållen krontionde till hjälp utanordnas.4 Förstärkning af murarna var tydligen af nöden för att hålla ihop väggarna. Dock torde det skett på bekostnad af kyrkans prydlighet. hvilket framgår af Ångermanlands dombok för år 1673, då en bonde i Gudmundrå, i anledning af den utvändigt på kyrkogafveln uppförda stödjepelaren, helt vanvördigt yttrat: »han står där som en djäfvulsgalge».

¹ Jfr Thulin, De ecklesiastika boställena 2. Västernorrlands län, s. 206.

² Register på klocko skatten (Afskr. i Nordinska Saml. Fol. 39, UB.).

³ Enligt Tunæus var hon 28¾ alnar lång och 14 alnar bred.

&sup4; K. Br. 12/11 1635. Likaså vid Superint. P. Steuchii visitation i Gudmundrå 14 juni 1663, »då pastor besvärade sig om kyrkiobyggningen, att hon mycket försumligen företages, besynnerligen kyrkiotaaket på norre sijdan, som af måss heelt grönt var, och alldeles förderfwett» (Hdpr. 1663). Reparation ålades vid straff.

För detta yttrande stämdes han för tinget. Ännu år 1777, då kyrkan 12 nov. s. å. undergick besiktning af häradshöfd. M. Lundeberg, talas om hennes förfallna tillstånd och nödvändigheten af ny kyrkobyggnad samt att man utsett därtill lämpligt ställe, men församlingen nöjde sig tills vidare med en reparation. Först 1801 grep man sig an med en ny kyrkas uppförande under byggmäst. Simon Getings ledning på en höjd ofvan vägen sydost om och på något afstånd från den gamlas plats nedanför prästgården. Den gamla kyrkplatsen utmärkes genom en skogsdunge, som slagit rot bland grundmurarna. Den nya kyrkan är i längd utvändigt 118 fot och 56 fot i bredd utom sakristia vid östra och torn på västra gafveln¹ och blef åren 1823-25 prydd med ny predikstol, altartafla och förgyllning, utfördt af bildhuggaren Jon Edler och målaren P. Sundin. Tre klockor finnas hängande i tornet, ovanligt för en svensk landtkyrka.

Om Gudmundrå socken har utkommit: O. Högberg, Gudmundrå i flydda tider. Minnesblad med anledning af kyrkans hundraårsjubileum den 27 sept. 1901. Sundsv. 1901. - Förteckning å komministrarna i Högsjö är införd i: Boken om Högsjö. En norrländsk sockenkrönika af A. Salvén. Sthm 1918.

[Herdaminnen - Gudmundrå - s.272-273]